Känsligt.

Såhär i tenta-p bara flyger dagarna iväg. Frukost intas, blicken ihärdigt fast i böckerna några timmar. En stark kopp kaffe inhandlas på sjukhuscaféet och jag tillåter mig en stunds njutning. En stund där jag låter tankarna vandra fritt, märkligt nog hamnar jag en dryg vecka framåt i tanken. När tentan är skriven, när jag kan börja räkna dagar till min flytt och när jag får ha praktik igen. Jag hamnar  Den här stunden är magisk, den är så oerhört viktig. För att tillåta mig själv att sväva iväg, att tänka, drömma i några minuter. Ja det gör att jag i nästa stund inser vad jag måste göra för att nå mitt mål. Jo, jag måste läsa. Läsa, läsa, och läsa lite till. Jag måste ge allt jag äger och har, här och nu, i denna stund för att en dag bli sjuksköterska. MEN, det jag inte heller får glömma bort, det är hur mycket jag faktiskt måste älska mig själv i det här. Jag måste berömma mig själv för att jag kämpar och sliter såhär hårt för att nå mitt mål, jag måste våga klappa mig själv på axeln när kvällen kommer och säga till mig själv; ”Fantastiskt Olivia, vilken otroligt stark människa du är! Vilken vilja! Vilken målmedvetenhet! Och kära du, nu räcker det för idag, du har gjort allt du har kunnat och lite till. Nu förtjänar du en stunds frihet från dina ihärdiga studier! Oavsett vad du väljer att göra, så DUGER DU FÖR DEN DU ÄR!!”
Jag har övat på detta ikväll. Tårarna bränner bakom ögonlocken medan jag tillreder en fin matlåda till mig själv imorgon, tårarna bränner ännu mer när jag kokar en kopp kvällste och bara sätter mig ner och dricker den. Utan att samtidigt svara på väntande mail, sms eller för all del fastnar med näsan i en kursbok. Tårarna rinner över av stress och nästan panik när jag lägger mig ner i sängen för att läsa en skönlitterär bok och bara tänkt göra det. ”Vad gör jag med mig själv? Med min tid? Tentan är om mindre än en vecka och Du vet knappt hur glomerulonefrit uttalas! Läs lite till, bara något stycke i alla fall, tillfredsställ mig, tillfredsställ mig! Jag är ditt tentaångestmonster i hjärnan och vill ha all din energi!”
Och ikväll säger jag tack, adjö och far åt skogen, till dig ditt monster.
Ikväll står me, myself and I på schemat och inget, inget kan komma i vägen för det. Allra minst du.

Ikväll min vän, snälla klappa dig på axeln och säg, högt eller lågt till dig själv att du är så fantastiskt bra, genom att bara vara Du. Tacka dina ben som bär dig framåt varje dag, tacka ditt hjärta som ihärdigt slår slag efter slag och håller dig vid liv, tacka Dig själv för allt fantastiskt Du är, idag, imorgon och varje dag. <3

image
En bild på en av veckans pluggdagar med tillhörande tilltugg.

En kram till Dig,
Olivia

blogstats trackingpixel

2 reaktion på “Känsligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>